Fick ett mail av mamma med intressant läsning.

Förklaring till pratandet

3-åringen
I en treåringens hjärna bildas upp till 1 miljon synapser i sekunden, det vill säga kontakter mellan nervcellerna.
Barnet lär sig tio nya ord per dag. Och barnet ställer hundratals frågor. Med magnetröntgenkamera kan man se hur barnets hjärna sprakar. Om barnet övar sig att spela ett instrument blir nerverna tjockare och mer snabbledande. Små barn har även en fantastisk associationsförmåga. Med funktionell hjärnavbildning ser man se hur det sprakar i hela hjärnan hos det lilla barnet. Å andra sidan har det lilla barnet svårt att fokusera tankarna på en sak i taget. Ju mognare man blir desto mer fokuserad

Därefter planar den våldsamma bildningen av nya synapser  ut. I stället försvinner många "onödiga" synapser. Hjärnan börjar organiseras. Sannolikt försvinner också en del onödiga nervceller.        

2 ½-åringen
Kan lägga enklare pussel. Frågar ständigt. Kan skilja på ditt och mitt och vänta på sin tur vid lekar. Ritar streck och cirklar. Känner igen sig själv på fotografi. Ordförrådet omfattar nu cirka 200 ord, men talet är fortfarande omoget. Pratar mycket för sig själv vid lek. Börjar använda pronomen som jag, mig och du. Förstår ännu inte farorna och vill få sina önskningar uppfyllda genast. Tittar gärna på hur andra barn leker men vill ha sina leksaker för sig själv och inte dela med sig.

5-åringen 
Den extensiva bildningen av synapser blir mer selektiv och "onödiga" bansystem gallras bort. Det innebär också en viss minskning av plasticiteten. Det är inte lika lätt att bli helt tvåspråkig, det vill säga behärska två modersmål helt flytande. Barnet behärskar dock det eller de språk, som det lärt sig före fem års ålder helt flytande och grammatiskt korrekt. Kan uppge hela sitt namn, adress och födelsedag. Tycker om ramsor. Frågar om meningen med abstrakta ord och använder dem mer eller mindre korrekt.

Börjar förstå betydelsen av ordning och reda men måste hela tiden påminnas. Har insikt om tidsrelationer och planering av ett dagsprogram. Väljer egna vänner och kan samverka med dessa. Börjar få förståelse för regler och rättvisa. Kan beskydda yngre barn och djur.

Skolbarnet

Sjuåringens hjärna väger nästan lika mycket som den vuxna hjärnan. Hjärnan växer inte så mycket mer då synapsbildningen börjar plana ut och det uppstår en jämvikt mellan försvinnande och uppkomsten av synapser.

Efter puberteten är det nästan omöjligt att lära sig tala ett andra språk utan brytning, även om man kan lära sig grammatiken nästan perfekt.
I stället förses allt fler nerver i hjärnans högre centra med myelinskidor. Detta ökar nervledningshastigheten hundrafalt. Det avspeglar sig i att hjärnans vita substans, som innehåller mycket myelin ökar på bekostnad av den grå. Hjärnans grå substans är som tjockast hos flickor vid elva års ålder och hos pojkar vid tolv år. Därefter sker en viss minskning av den grå substansen, medan den vita ökar. Detta möjliggör mer abstrakt tänkande, lösning av problem, planering och så vidare. Tack vare att nerverna är myelinserade kan nervimpulserna gå fram och tillbaka snabbt och man kan pröva olika alternativ, göra överväganden etc.

In i vuxenlivet

Hjärnbarken utvecklas från nack- till pannlob. Pannloben mognar senast långt upp i 20-års åldern. Myeliniseringen kan fortgå fram till medelåldern i framhjärnan. Man blir inte riktigt mogen förrän den är helt avslutad. Det är i framhjärnan, som de exekutiva besluten tas och man gör avvägningar. Typiskt för ungdomar är att de gör "dumma saker" oftare, därför att framhjärnan som skall stoppa olämpliga impulsiva handlingar ännu ej är mogen.
I USA får man inte hyra bil förrän man fyllt 25 år. Bilförsäkringarna är också högre före dess. Det beror på att olycksfrekvensen är så mycket högre hos 20-åringar än äldre, vilket i sin tur kan bero på att hjärnans framlob ännu inte är helt mogen. Även om ens receptiva förmåga för exempelvis språk försämras med åldern, så mognar hjärnans exekutiva funktioner. Det kan förefalla som om man blir visare med åren i takt med att den vita substansen i hjärnan ökar, men viktigast är säkert inlärningen av livserfarenheter som fungerar som jämförelsebas när nya beslut ska fattas.